Det är få elevenkäter som handlar om lärarens arbete i klassrummet. Enkäterna har ofta ett skolperspektiv och tar avstamp i andra, mer övergripande frågor som handlar om huruvida elever känner sig trygga på skolan eller om de kan rekommendera sin skola. Den typen av instrument mäter inte det som Arete vill mäta – undervisningen och arbetet i klassrummet.
Aretes elevenkäter är framtagna av en grupp lärare som även har varit med och tagit fram Aretes aspekter för yrkesskicklighet. Arbetet med att ta fram enkäterna inleddes med en gedigen omvärldsanalys för att studera befintliga enkäter, både nationella och internationella. En enkät som särskilt har studerats, och där gruppen har hämtat inspiration, kommer från det amerikanska MET-projektet, som kortfattat handlar om vad det är som gör att barn lär sig mycket i skolan. De frågor i enkäterna som visade sig hålla en hög kvalitet och som matchade Aretes aspekter valdes ut till Aretes elevenkäter. Utöver det har gruppen utvecklat frågor inom områden där det fanns luckor att fylla.
Lärare som deltar i meriteringsprogrammet ska genomföra minst tre elevenkäter. Elevenkäterna har fem svarsalternativ. Från början erbjöds eleverna fyra alternativ som tvingade dem att fatta ett positivt eller ett negativt beslut. Men gruppen upplevde att det resulterade i en allt för hög andel positiva svar. Det kan vara en följd av att det inte finns ett mittalternativ eftersom elever tenderar att vara solidariska med sina lärare. Därför valde gruppen att lägga till ett mittalternativ vilket har visat sig fungera bättre.
Elevenkäterna har testats ett antal gånger med lärare från Kunskapsskolan, Nacka och Stockholm. Utifrån deras återkoppling, både på frågorna och genomförandet, har enkäten utvecklats ytterligare i samtal med lärare och rektorer. Mellan 2012/02/01 – 2014/02/01 har mer än 12 000 elever svarat på enkäten inom ramen för meriteringsprogrammet (innefattar även svar från femton andra huvudmän).
Hur känns det som lärare att ta del av resultaten från en elevenkät? Läs vad Lisa Eklöv, lärare på Kärrtorps gymnasium säger om det.
Aretes observationsscheman, ett för aspekt 3-5 och ett för aspekt 6-7, utgår från Skolinspektionens ämnesgranskningar och meriteringsprogrammet aspekter. För var och en av aspekterna finns ett antal påståenden som rektor ska ta ställning till på en femgradig skala.
De två observationsschemana ska läraren använda i sin meritmapp som en del av den evidens som visar att han eller hon uppfyller den aspekt det gäller. Beroende på hur erfaren man som rektor är att göra lektionsobservationer upplever man troligtvis arbetet med att fylla i schemana på olika sätt. En grundförutsättning för att förenkla processen är att man är väl insatt i Aretes aspekter.
Hur fungerar det att använda observationsschemat? Läs en intervju med Karin Andersson, rektor i Åstorp som genomfört observationer med en av sina lärare som går meriteringsprogrammet.
Vill du veta mer om Aretes elevenkäter eller observationsprotokoll?
Kontakta: Per Reinolf, 0704-334544, per.reinolf@areteakademi.se