Therese Lindahl
Hur kommer du sig att du blev involverad i det här arbetet?
– Jag är nätverksledare för att implementera Lgr 11 i särskolan i Nacka kommun. Jag blev tillfrågad att titta på Aretes material utifrån särskolans perspektiv. Sedan blev jag inkopplad på att göra observationer.
Varför är det viktigt att lärare i särskolan deltar i förstelärarmeriteringen?
– Det är givande för andra särskolor att lärare i särskolan kan få kliva fram och visa hur bra de är. Särskolan har länge varit förpassad till en bakgrundsverksamhet. Vi behöver komma ut och bli jämställda med övriga lärare. Jag tycker att det är viktigt att lyfta lärare i särskola för att de gör ett så bra och viktigt arbete. De är ofta lärare med stor kunskap i hur man organiserar lärandet både i grupp och på individnivå. En särskilt yrkesskicklig lärare i särskolan visar engagemang för en elev och har samtidigt stora förväntningar på den. Detta betyder att läraren måste ha stor yrkesskicklighet för just detta uppdrag, att vara lärare för elever med funktionshinder eller andra handikapp.
Hur var det att observera lektioner i särskolan?
– Det har varit väldigt intressant och lärorikt. De lärare jag har observerat har varit så uppfinningsrika och gett mig konkreta idéer – det blir som en idébank för mig själv. Generellt kan jag säga att det har fungerat jättebra.
Du har ju fått i uppdrag att anpassa Aretes verktyg för särskolan. Är det mycket som skiljer sig?
– Aretes observationsscheman fungerar mycket bra och de går bra att använda samma i särskolan som i vanliga skolan. Men när det gäller elevenkäterna så fungerar det inte. Det är en stor spridning på elever i särskolan, elever på gymnasiet klarar ju så klart av mer själva. Men det beror också på om läraren har arbetat mycket med utvärderingar tidigare och om eleverna är vana med det. Nu ska vi omarbeta enkäterna och i stället för olika svarsalternativ använda oss av glada och ledsna gubbar och göra enkäterna mer kortfattade. Jag ska testa den i Kalmar i december och det blir spännande.
Vad behöver man tänka på om man ska genomföra en observation i en särskoleklass?
– Man behöver spendera lite längre tid i klassen eftersom det kan hända olika saker i en särskoleklass som inte vanligtvis händer i ett vanligt klassrum. Eleverna är mer lättstörda så man måste vara på plats en längre stund för att de ska vänja sig.
Krävs det någon särskild förberedelse?
– Ja, det är bra om man träffar läraren innan observationen och man exempelvis har talats vid på telefon eller har hörts av via mail innan mötet. Det är viktigt för att få kännedom om exempelvis elever som inte klarar av externa kontakter. Sedan måste man som observatör i särskolan kunna tecken eftersom vissa elever enbart kommunicerar med tecken.
Är det annat som är svårt i jämförelse med att observera en klass i vanliga grundskolan?
– Det är egentligen inga konstigheter. Det enda är att man måste ha en förförståelse för verksamheten, och man måste vara insatt i olika metodiker och pedagogiker. Det kan också vara stor skillnad på elever i särskolan med exempelvis elever som har autism eller asperger, eller om man är i en träningsskola med elever som har många olika funktionshinder.
Har du några tips till särskollärare?
– Jag rekommenderar dem att läsa Dylan Wiliams Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken eller att se någon av hans filmer som ligger på Youtube till exempel The Classroom Experiment.
Åsa Lasson
Mer om särskolan:
Elisabeth Karlberg är lärare på gymnasiesärskolan Lidmanska gymnasiet i Västerås. Där arbetar hon med en liten grupp elever från nationella och individuella programmet. Iréne Schönning arbetar på Skallbergsskolan, en grundskola där grundsärskolans båda inriktningar också är integrerade. Båda har under hösten deltagit i Aretes förstelärarmeritering.
Läs artikeln här